Byggprocessen, med sina olika steg, faser, moment och aktörer är komplex. Förutom detta så finns det många krav och regelverk att hålla reda på och risker som ska minimeras. Allt från miljöfrågor till lagar och förordningar, certifieringar, funktionskrav etc. Mycket handlar om planering, projektledning, kommunikation och samordning för att projektet ska ros i hamn i tid. Sedan finns det naturligtvis en budget att förhålla sig. Och det är inte helt ovanligt att en del av ursprungskraven kan får stryka på foten när offerterna ställs mot den ekonomiska verkligheten. Så vanligen tar byggprocessen ca 3-5 år från idé till inflyttning.
Några frågor som väcks hos mig när jag försöker ta ett helikopterperspektiv på den här processen är:
- Vem ser till slutanvändarnas intresse i den här processen? Vem går in som garant för att hyresgästerna, förskolebarnen, eleverna, produktions- och kontorsarbetarna får en hälsosam och produktiv inomhusmiljö?
- Hur ser det ut i alla befintliga byggnader, som byggdes för många år sedan då reglerna inte såg ut som de gör dag?
- Hur ofta tas ett riktigt livscykelperspektiv och en övervägning kring totalkostnaden för en driftstid om 50 år i relation till byggkostnaden?
- Och med de möjligheter som digitaliseringen och uppkopplade produkter ger oss idag att skapa effektivare processer, visualisera byggnader, rum och även inomhusklimatet – varför skall det behöva gå så långsamt att digitalisera byggprocessen?
Studier och forskning
Som vi tidigare nämnt, tillbringar de flesta av oss så mycket som 90% av vår tid inomhus. Här i norra delarna av Europa har vi också sett att inomhusluften kan vara upp till fem gånger så förorenad som utomhusluften. Detta i sig borde motivera oss till att vilja skapa så hälsosamma inomhusmiljöer som möjligt.
Studier och forskning visar på att inomhusmiljön är mycket viktig för vår hälsa och vårt välmående, såväl som för prestationsförmågan.
Massachussetts fätstudie
Redan år 2000 visade en fältstudie i den amerikanska delstaten Massachussetts hur mycket ventilationsnivån påverkar oss:
- De som arbetade i utrymmen där endast minimikraven för luftflödet var uppfyllda hade 50% högre sjukfrånvaro än de som arbetade i utrymmen där luftflödet var dubbelt så högt.
- Den årliga produktivitetsförlusten för dem som arbetar i sämre miljö uppskattades till en kostnad av $ 400 per person. Anledningen till att man sänker luftflödet är nästan alltid att spara energi och därmed värmekostnader. Denna forskning visade att produktivitetsförlusten är betydligt större än energibesparingarna.
The Impact of Green Buildings on Cognitive Thinking
Nyare studier har gjorts på samma tema. Ett exempel är “The Impact of Green Buildings on Cognitive Thinking”. Resultaten visade att den anställdes produktivitet ökade med 150 gånger jämfört med de faktiska energikostnaderna.
”Denna forskning tyder på att hälso- och produktivitetsfördelarna vida överstiger energikostnaderna och att miljöpåverkan kan mildras genom en mängd olika tillgängliga strategier. Det är dags att vi tar steget från ventilation utformad för enbart en acceptabel inomhusluftkvalitet och går mot konstruktion för optimal inomhusluftkvalitet. Vi har presenterats för ett missledande val av energieffektivitet eller hälsosamma inomhusmiljöer för länge. Vi kan – och måste – ha båda.”
– Joseph Allen, Assistant Professor of Exposure Assessment Science at the Harvard T.H. Chan School of Public Health, Director of the Healthy Buildings Program at the Center for Health and the Global Environment at Harvard Chan School, Principal Investigator for the study.
Dessa studier visade också att de anställdas kognitiva prestationsresultat i genomsnitt var 101 procent högre i “gröna” byggnadsmiljöer med förbättrad ventilation jämfört med i en konventionell byggnadsmiljö.
Kostnadsperspektivet för en hyresgäst
När det gäller kostnadsperspektivet för en hyresgäst är en tumregel förhållandet 10 – 100 – 1000, där 10 står för kostnaden för energi, 100 står för kostnaden för hyra av lokaler och 1000 står för kostnaden för personal. Så även kostnadsperspektivet talar sitt tydliga språk – att fokusera på inomhusklimat och -miljö är oerhört viktigt för att bidra till att personalen håller sig välmående och produktiv.
De kombinerade fördelarna av förbättrad hälsa och välmående, lägre sjukfrånvaro och förbättrad effektivitet visar tydligt att vi verkligen inte har råd med byggnader med dåliga inomhusmiljöer.
Håller du med?
Vill du fortsätta denna intressanta diskussion om byggprocessen, digitalisering och hälsosamma inomhumiljöer? Eller är du intresserad av att samarbeta med oss?
Hör gärna av dig!
